En dag för ca 3 månader sen kom Willi hoppandes på 3 ben in från hagen. Vi undersökte hoven och kunde inte hitta något förutom att han var lite svullen i benet.
Så vi lindade om frambenen och lät han stå över natten.
Dagen efter var han inte mycket bättre. Då ringde vi veterinären och hon skulle komma ut dagen där på.
Veterinären kom ut och kunde inte direkt hitta någon. Vi kunde endast konstatera att det onda satt i hoven.
Willi gick i sjukhage ca 3 veckor. En sådan som är lika stor som en box.
Efter ett tag blev han bättre så vi bestämde att han fick gå ut i en lite större hage med en kompis.
Vi ringde hovslagare mm och frågade om råd. Det vi fick höra var att det var en hovböld, en sådan som kunde ta en månad på sig att komma ut. Och de sa åt oss att vänta ut hovbölden.
Efter ett tag blev han i princip ohalt i skritten och vi fylldes då av hopp! Vi såg slutet på detta elende!
Vi började då att promenera och allt gick kanon!
Några dagar senare bestämde vi oss för att låta Willi longeras lite. Där kom bakslaget. Han var tokhalt.
Nu hade det gått ca 2 månader. Så vi tog ut veterinären igen för att klämma på hoven och försöka få fram en punkt som hovbölden skulle kunna vara på. Men icke. Hittade ingenting...
Vi bestämde oss för att åka och röntga hoven. Vi åkte till ett ställe i Heby. Där såg dom en söm i hoven!
Att det skulle vara så enkelt!
Men nej.. Willi vägrade att hålla still hoven så vi fick en tid på strömsholm för att söva ner Willi och plocka bort sömmen.
Ja då var vi väl på Strömsholm. De på Strömsholm tyckte att det var onödigt att söva Willi för en liten söm, så dom gjorde en grundlig undersökning av honom.
Vi gjorde springprov, springprov med bedövad hov, klämde med tång på hoven och tog nya röntgenplåtar i nya vinklar.
På dom nya plåtarna fick vi svaret. Willi har en hovbensfraktur..
Då fick hovslagaren slå på en special sko som håller fast hoven ordentligt och lite gips på det.
Vi fick åka hem med beordning om boxvila i 2 månader, fram till återbesöket.
Det har nu gått 1 av det 2 månaderna på boxvila.
Inte nog med detta så fick Willi kolik-känningar i går. Så då var vi tyvärr tvugna att vara ute och gå med Willi. Pest eller kolera, pest eller kolera..
Nu får vi hålla koll på Willis mage OCH hov. Det är inte en lätt häst det där ... ;)
